Visst har man rätt att tycka till och tänka om olika ämnen både i det verkliga livet och på internet. Vad vore livet om alla tyckte samma sak? För en ganska lång tid sen valde jag att låsa alla kommentarer så allt behöver godkännas innan det publiceras på internet, detta för att det finns många som tycker så mycket om så mycket men inte kan stå till svars för detta. Det lämnas tack och lov inte så ofta sånna här kommentarer, men det händer, rätt elaka påhopp här i bloggen. Det är inte bara på min blogg det händer, det är många som är drabbade av detta fenomen. Hunduppfödare, hundtränare eller bara vanliga hundägare som bloggar om sina intressen.

Vad är det då som gör att en människa mår bättre av att lämna efter sig dessa kommentarer? Om det är ett sätt att framhäva sig själv på så tycker jag personligen att det är ett sätt jag själv i alla fall aldrig skulle vilja framhäva mig själv på. Dom som lämnar kommentarerna kanske får en kick av att vara elaka i det dolda, vad vet jag?

Om det verkligen var något man tyckte eller ville få fram så borde det väl antagligen vara bättre att gå direkt till personen i fråga eller åtminstonde lämna sitt fullständiga namn och en korrekt mail adress. Men det ligger väl antagligen i personens bakhuvud att det dom skriver om inte finns någon sanning i, så då känns det obekvämt att stå för det man skriver. Bakom ett tangentbord blir många människor elaka, dom förvandlas till varulvar och dom vet och kan allt. Dom tar inte reda på sanningen utan utgår ifrån att det dom hört eller läst är det som är den faktiska verkligheten.

Det är jätte tråkigt, men jag är glad att jag låst alla kommentarer. Det är trist när man delar med sig av sin vardag, sitt intresse och sitt jobb i både med och motgångar att det finns dom som vänder på varenda ord man skriver. Visst hade jag kunnat sluta blogga, det har slagit mig ibland, men som tur är så väger dom possitiva kommentarerna upp dom där få elaka raderna som ibland tittar fram när man slår på datan. Jag bloggar ju även för mig själv, för att kunna spara bilder, ord och tankar för att sen kunna gå tillbaka och minnas. En blogg jag följer är Jeanett’s på kennel Jean Dark, hon har också för en tid sen bloggat om just det jag bloggar om idag fast ur ett uppfödarperspektiv, personer som gömmer sig bakom en data skärm och häver ur sig precis vad som helst men är för fega för att skriva under. Här är en liten kort del i vad Jeanett skrev i sin blogg om dom hon kallar Hedda Hopper:

“Hedda är flitig, rapp i pennan och tanken (för det mesta) och hon har en del karriärsugna kompisar. Man kan hitta dem på egna bloggar och inte minst i inläggen hos de döda fyrbentingarna. De hetsar, skriver argt och mycket. Jag vet inte vad de vill uppnå. Egentligen…”

För er som vil läsa hela Jeanetts inlägg hittar det här det är värt att läsa, och kanske ger Hedda Hopper en tankeställare? För visst läser Hedda även det här inlägget…

 

 

Pin It on Pinterest

Share This

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna genom att prenumerera på mitt nyhetsbrev.

Din prenumeration lyckades!