Ibland cirkulerar det artiklar på Facebook hysteriskt, det delas och kommenteras, det läses och tolkas olika. Ibland är det väldigt bra saker som cirkulerar men ibland funderar jag lite extra vad det kan innebära att dessa artiklar går runt i cyberrymden, vad innebär det för en del hundar.

Igår cirkulerade det en artikel kring den senaste forskningen som bygger på om man ska eller inte ska hälsa på hunden när man kommer hem. Forskningen visade då på att hundarna blev lugnare av att man hälsade på dom efter 30 minuters ensamhet. Ja då börjar det då snurra i mitt huvud, självklart tycker jag att man ska hälsa på hunden. Hundar och människor som varit ifrån varandra hälsar på varandra, vi är båda flockdjur och vi gör så helt enkelt för att stärka gemenskapen i flocken och knyta starka band.

Men exakt hur verklighetstrogen blir den här forskningen och hur mycket kan vi applicera den i verkliga livet, säger forskningen verkligen att vi alltid ska hälsa? (nej det gör den inte, det står inte alls att man ska det, men det är så folk tolkar det) Den är gjord på tre beaglar som bor i ett labb, jag har ingen aning om hur deras vardag ser ut, hur mycket mänsklig kontakt dessa får, hur mycket dom i vanliga fall är ensamma, hur dom reagerar på att vara ensamma, vem som hälsar. etc etc i can keep going. ..

Grejen här blir att det skulle vara svart eller vitt, och det är det jag har svårt för, inte resultatet. Jag tror inte alla hundar i alla lägen med alla människor mår bra av att hälsa. Och då kommer man då till frågan hur hälsar dom, och vad är en hälsning. När denna artikel cirkulerar runt så är det lätt att tolka det som att man ska hälsa på hunden hej vilt och den kommer ändå må bättre än om man inte hade hälsat alls eftersom den hund som blev lugnast var den hund som både blev berörd och tilltalad.

Om hunden har svår separationsångest och man nu tränat detta, är det då jätte bra att livligt hälsa på hunden? Nej artikeln säger inte detta, men det är sånt som “vanliga dödliga” tror är det bästa. För ja, man blir ju själv glad av att hunden är glad och ja det är trevligt att hälsa på sin hund. Och det är kanske lättare att luta sig på forskning som säger att det är bra att hälsa hysteriskt (vilket den ju inte gör jag vet)

Jag hälsar på mina hundar, jag brukar le åt dom, titta dom i ögonen och lugnt säga hej, och lägga en hand under hakan eller lugnt stryka dom över rumpan precis som jag hade gjort om jag träffade en vän (ja inte den delen med att smeka vännen över rumpan). Om jag träffade en vän som jag inte sett på jätte jätte länge, ja då kanske jag hade kramat om vännen och situationen hade blivit livligare.

Jag tål inte att dessa forskningar delas och många “för stå sig påare” som alltid sagt att det är bra och att hunden ska få gå upp i varv säger “va vad det ja sa” nej, för mig är det inte svart eller vitt, hundträning är väldigt grått för mig. Ibland ska man, ibland ska man inte, det finns inget för mig som säger “man ska alltid”. För mig hade det varit mer intressant att mäta 100 olika hundar vid ytterdörren, i 100 olika hem av 100 olika raser, där alla hälsade stort och mycket. Det hade för mig vägt tyngre. Men ja sedan tidigare vet vi ju att hundar och människor mår bra av att hälsa, men frågan är här hur mycket ska vi hälsa, och hur tolkas då detta av alla dödliga när denna artikel med tyngden “senaste forskningen” cirkulerar runt… jag funderar och funderar, och jag säger inte att det är på det ena eller andra sättet. Det jag är väldigt rädd för är att folk spär på sin hunds separations ångest… och då stjälper man mer än vad man hjälper.

Så kontentan här är när jag läser den med hundtränarögon är att ja, hundar mår bra av att vi hälsar på dom, men inte alltid, och inte i alla lägen och inte i alla lägen där man kanske tränar om ett beteende… och framförallt HUR… fortsatt trevlig helg ni alla!

Pin It on Pinterest

Share This

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna genom att prenumerera på mitt nyhetsbrev.

Din prenumeration lyckades!