Sitter i bilen hem från Ljusdal, har haft kurs och föreläsningar på Ljusdals gymnasium med hundinriktning, duktiga elever, trevliga hundar och strålande sol! Två lyckade arbetsdagar helt enkelt, men när vi seglade förbi Bollnäs väcks gamla minnen till liv…..

Året var 1999, ett helt galet år och många galna hundtjejer tog våra hundar och drog till Bollnäs för att tävla agility… några väl valdra minnen från den resan kommer här (en del av dom håller vi för oss själva ifalla mamma läser bloggen, hehe)

Vi bodde på ett vandrarhem med mindre stugor på andra sidan en sjö där vi skulle tävla agility, jag och Frida får en smart ide och beslutar oss för att låna en roddbåt för att spara tid och ro över sjön istället för att ta oss till stan och sen till tävlingsplatsen. Vi går och knackar dörr (eller hmmm jag knackar dörr) första dörren som öppnar sig kliver det ut en man med dreadlocks och ett vitt nattlinne på sig, han såg något trött ut och kanske inte helt vid sitt fulla sinnesbruk, jag frågar på en gång och inleder så här

 – Hej, jag och några kompisar turistar i Bollnäs och ska ut och fiska och skulle behöva en roddbåt att låna, du skulle möjligtvis inte ha någon att låna ut?

Mannen svarade att det hade han och vi går ner till vattnet för att kolla in båten, alla andra brudar slänger sig i en varsinn  buske och gömmer alla hundar (vi visste ju inte om vi skulle få låna den om han såg hundarna, vi ska ju på fisketur) Han visar oss båten och går hem… nästa smarta ide kläcks av Frida att vi skulle “provro” tre av tjejerna går tillbaka till husen men jag, Frida och Linnea Vejde hoppar i båten med åtta hundar (och det var en liten eka) Vi börjar ro ocg båten börjar läcka in vatten och Fridas hund Favvi börjar jaga vattendroppar som en galning från årorna, vi kastar Favvi över bord som mer än gärna simmade (dom andra ville nog också simma men dom fick vara kvar i båten) Så nu hade vi sju hundar i båten, två blondiner och en brunett, på släptåg simmade nu också en svart/vit Border Collie tik och jagade årorna… vi kom typ mitt ut i sjön innan årorna gick sönder, dom vittrade sönder när vi rodde för dom var så ruttna, så nu kom vi absolut ingenstans… helt sjösatta fick vi syn på en mototbåt som vi hysteriskt vinkade åt, han kom och bogserade oss och vi tvingade på honom en femtiolapp som tack… tänk vad fattiga småtjejer kan skramla ihop till… Det enda som kom ur killens mun som hade bogserat oss var gång på gång… “fan vad många hundar ni har, faaaan vad många hundar ni har… shit vad många hundar ni har…”väl hemma gömmer vi båten och säger aldrig att båten nu inte går att ro med längre, men ska jag vara helt ärlig så tror jag inte Jesus med dreadsen var så intresserad av fiske ändå, den där båten hade han nog antagligen inte använt på flera år…

Vi fick nu inse att ro till tävlingsplatsen inte var en höjdare, så det blev till att gå sjukt långt tidigt på morgonen, och kom ihåg gott folk alla ideer är bra utom dom dåliga!

En annan insident på samma tävling var när jag fick en smart ide och gav ett tävlinstips till en av mina vänner som skulle tävla ett lopp med sin chinese crested… det var så varmt att solen gassade och ingen orkade knappt gå ur sina tält och hundarna låg utslagna, min kompis hund var inte så där jätte intresserad av att springa fort i vanliga fall så nu krävdes en nödlösning för att få fart på den killen

 – “Släng han i dammen Sophia ropar jag, och plums så var jycken blöt som en katt,. efter typ 30 sek var det hennes tur och jag har nog aldrig skrattat så mycket åt en hund på agility banan förut, han sprang som en skållad råtta, gned sig på alla hinder, låg och rullade och gned sig på bordet så domaren hade svårt att bedömma om hunden verkligen låg, han vägrade komma ur tunneln och stannade och skakade var femte meter och när han kom i mål var Sophias enda kommentar “Tack Emma för ditt supertips” haha … kan väl glatt erkänna att mina tävlinstips har ökat i värde det senaste årtiondet..

Kvällen kom och som vanligt drack vi bara saft och åt bullar vi tog en tripp till stan och trodde vi hade hittat värsta innekrogeen i Bollnäs, efter en stund när vi hängt av oss jackorna och ska börja jakten på en drink hör vi bakgrunden “BERTIL 52, femma tvåa… vi kolla på varandra och inser att vi snabbt måste byta hak…vi alla bodde i varsinna stugor som låg på rad med varandra, efter för mycket saft och rolig natt sov vi som stockar men när morgonen kom kunde inte spyan vara kvar i magen längre, jag slänger mig ut och kavalkan kräks och i min ögonvrå kan jag skymta en annan varelse som inte heller mår speciellt bra, där hänger vi ut jag och Frida i varsitt stugfönster och kräks i kör, Bintte från sin stuga och Willblad från sin stuga… vad skönt att jag inte led själv den dagen, det känns ju alltid bättre om någon annan mår lika dåligt som jag… 

Det var allt för den här gången, vi skulle kunna skriva en bok om allt galet vi gjort…

Emma Willblad vid tangenterna och detta är skrivet i light version!

Pin It on Pinterest

Share This

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna genom att prenumerera på mitt nyhetsbrev.

Din prenumeration lyckades!