Ekorrarna gör sig redo för Koala!

Ekorrarna gör sig redo för Koala!

 Nu vill jag bara träna, mer, mer , mer och mer! Efter lite sommardvala är träningsvädret tillbaka och jag är så motiverad till att tävla lite nu i höst. Till hösten kommer det inte bara bli tävlingar utan även andra förändringar eller ja tillskott kanske jag ska kalla det… vi kommer utöka kenneln med ännu en tik, men vartifrån, vilka linjer, kombination etc spar vi för oss själva ett litet tag till.

Jag tror det här kan bli en väldigt mysig och framgångsrik höst, med mycket hundträning och jobb! Lilla Koala börjar bli stora tjejen, ja kanske inte i huvudet men på pappret, hon blir hela nio månader i augusti, har tiden gått fort eller vad? Vi har smått börjar träna lite både trix och lite lydnad, Koala är den valp som jag väntat längst med tills att börja träna någonting, som andra valparna har jag haft så bråttom med, så jag tänkte bilda mig en uppfattning om vad som är bäst. Starta med valpen tidigt eller vänta tills den vuxit på sig en aning, det är för tidigt att säga vad som har gett bäst resultat… men är jag nöjd eller vad med Koala? Hon är helt fantastisk och har många sidor jag älskar hos henne, snäll, arbetsvillig, trevlig med folk, lätt att koppla av vart som helst, bra i miljöer, kamplust och matintresse… inte nog med det så är hon så jävla snygg också! En riktig liten pärla! Men ibland visar hon sidor man skulle kunna vara utan, Koala tror hon är likapportör, kanske en retriver…

Här om dagen var jag och Binette flocken ute i skogen, alla hundarna for runt och hade det kanon, mitt i allt ser jag en liten Koala björn som stolt med huvudet högt travar förbi oss alla med hög svansföring och en blick man måste se, ut från munnen hänger en ekorre och benen dinglar och det kändes så jäkla opassande att min lilla docka ska bära omkring på lik i munnen, jag vänder mig mot henne och Koala ler mig rakt upp i ansiktet och mummlar med käften full av lik “kolla mamma, fin va?”… jag ler inte tillbaka… jag kommenderar Koalan “loss” och ekorren åker ut på backen, det värsta av allt var att ekorren var mitt itu, OCH full med likmask! Ohhhh my gooood så äckligt! Koala undrade varför vi binte skulle ta meed den smarriga gnagaren hem, men det disskuterade jag inte ens med henne…. hualiga så äckligt!

Det här är inte det enda liket hon har apporterat, hon kommer med döda fåglar, rådjursskallar, möss och andra smarrigheter, så nästa gång ni träffar Koala, låt bli att ge henne en puss på munnen om ni inte är vaccinerade mot både pest och kolera! Nää nu måste jag kolla efter en fågelhundskurs till Koala, hon verkar ha emigrerat från grupp 1 till grupp 8…

Pin It on Pinterest

Share This

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna genom att prenumerera på mitt nyhetsbrev.

Din prenumeration lyckades!